inlägg 2, 2lax9
Våran valp, typ. Eller, jag hittade denna bild genom google men hon ser ut sådär.
Nu ska det tilläggas att inget är riktigt klart ännu. Men hoppet är ju som alla vet det sista
som överger människan. Jag ska ringa min gode vän och be om numret till uppfödaren.
Måste ju visa Lina vilken valp jag menar. Jag fick välja vilken jag ville. Och hur söt är inte hunden på bilden?
Nästan identisk med den jag tittade på, teckningen är sjukt lik. Iof såg jag ju typ 8-10 valpar och
jag var ju som en 5-åring på julafton.
(Barnet på bilden bleknar ju i jämförelse)
Nu ska vi boka biljett hem till morsan & farsan. Runt den 20:e dec tror jag.
Jag skulle nog inte skriva ett specifikt datum även om jag visste.
Usch, FRA och storebror-ser-dig-känsla.
Vi ska ju fira julen tillsammans med dem (för att hålla mig on topic)
och min systers familj. Och givetvis min farmor och farfar också.
Min mor och far är för tillfället på ett ställe utanför Ockelbo som Kriminalvården
driver. Han går på kurser och styrketränar på dagarna.
Kul att han fick det godkänt. 11 dagar blir det.
Jag vet ju av egen erfarenhet att det kan vara skönt att slippa titta på samma väggar,
samma ansikten. Ja ni fattar.
Och att få komma ut på landet här i krokarna i 11 dygn, ja det är ungefär som att släppa
lös en rikskåt påve på en lättklädd Eva Longoria.
Jag och min familj träffade ovan nämnda i måndags. Tåget stannade här i en timme.
Dem bjöd oss på lunch. Hur gott som helst. Och dem fick chansen att träffa min son för 1:a gången.
Det fullkomligt lyste i min fars ögon. Nu förstår jag hur han kände. Fast jag föddes på hans födelsedag.
Leah har dem ju redan träffat i ett par månaders tid. (I början av hennes liv)
Och hon bjöd på en show utan dess like. Kastade sin lilla leksak rätt i farmors (min mamma) mat.
Det stänkte rätt bra, haha. Pappa upp i dagen. Min lilla prinsessa.
Vi glömde ta kort, fast kameran låg i väskan. God damn it. Jaja tåget stannar här igen när dem ska hem.
Nu ska jag lägga ut två bilder till på Leah o Milo. Jag har tänkt på att jag egentligen kanske inte vill.
Men jag skiter i. Det är bara bilder. Mina barn är här, bilderna är på webben.
Kommentarer
Trackback
